Vad är BIP?

 

    • Beskæftigelses Indikator Projektet (jobb-/sysselsättningsindikatorprojektet – BIP) har undersökt vad det är som faktiskt gör att individer som är långtidsarbetslösa med anledning av en komplex problematik (t ex en kombination av begränsat deltagande på arbetsmarknaden, psykisk och fysisk ohälsa, funktionsnedsättning och/eller missbruk) kommer i arbete. Det är den hittills mest omfattande vetenskapliga progressionsmätningsstudien av sitt slag, både i Danmark och internationellt.
    • Projektet har involverat praktiker, forskare och 10 jobbcenter (kommunala arbetsförmedlingar). Under fyra år har projektet genomfört upprepade progressionsmätningar på cirka 4 000 arbetssökande individer. Mätningarna har baserats på 11 indikatorer för anställningsbarhet som utvecklats inom projektet, baserat på både nationella och internationella studier. Indikatorerna har omsatts till nio konkreta frågor som har ställts till individerna var tredje månad, och elva frågor som samtidigt har ställts till deras handläggare.
    • Studien har kommit fram till att det särskilt är sju indikatorer som påverkar individens sannolikhet för att komma i arbete.

  • Insatser som bygger på en förväntad linjär og stegvis utveckling för individen, enligt en så kallad trappmodell, har visat sig vara mindre effektiva än samordnade, parallella insatser som genomförs med ett helhetsperspektiv på individen.
  • Studien visar att mest progression sker vid parallella insatser där individen får en jobbinriktad insats som kombineras med en kompetenshöjande och / eller en hälsoinriktad insats. Att bli en del av ett sammanhang på en arbetsplats har dessutom visat sig öka individens motivation att delta aktivt i samtidiga, parallella insatser.
  • Allra mest avgörande är dock handläggarens tilltro till individens jobbchans. Studien visar att individernas sammansatta situation innebär att det inte finns några ’one-size-fits-all’ lösningar. Därför är det viktigt att insatsen anpassas till individen, istället för att individen förväntas anpassa sig till en standardiserad lösning. Det är också viktigt att handläggaren ser hela människan – att handläggaren har insikt i personens problem och begränsningar, och samtidigt har tilltro till hens idéer, mål och drömmar.

 

Det är därmed inte progressionsmätningarna i sig som för individerna närmare arbetsmarknaden. Det är däremot det målinriktade samarbetet mellan handläggare och individ på bakgrund av och mellan mätningarna som har denna effekt. Det är dessutom avgörande att progressionsmätningsverktyget anpassas lokalt och implementeras på rätt sätt i verksamheten, för att arbetet med mätningarna ska få den största möjliga effekten.

Vill du veta mer om vår forskning kan du läsa våra publikationer på svenska:

Och du kan söka fram våra danska publikationer här